Så här krattar du en bunker på Kevinge

Lite mer från Andreas Wahlberg, banchef;

Hur vill du att din boll ska ligga när du hamnar i en bunker?
I någons fotsteg? Kanske ett vågigt krattat parti? Eller i ett riktigt mjukt läge efter att någon krattat hårt ner i bunkern? Eller vad sägs om i ett kraftigt nedförslut fast mot ett krattskaft?

Jag tror inte något av ovanstående exempel lockar. Den som ser till att det undviks är just du.

När vi banarbetare krattar bunkrarna, som är många och tar upp stor del av vår tid, så krattar vi försiktigt och med en rörelse både framåt och bakåt. Det finns ingen anledning att kratta hårt, det gör det bara svårare att få det bra, dessutom tar det på krafterna mer. Rörelsen framåt och bakåt gör att sanden ligger kvar där den ska, istället för att flyttas dit alla går ut, som naturligtvis är en någorlunda låg slänt. Har du klubban i handen så håll den tillsammans med krattan med två händer.
Jag tycker vi nu slår hål på myten om att man ska gå ut ur lägsta punkten. Gå ur där du känner dig bekväm att gå ur och där du på ett fullgott sätt kan lämna bunkern så som du vill finna den.

Visst känner du stolthet efter en birdie? Eller ett utslag som klyver fairway i mitten? Vi som jobbar på banan känner stolthet efter att vi flyttat ett hål och man knappt ser var det gamla satt. Eller en riktigt bra krattad bunker. Jag tycker vi gör gemensam sak av den sistnämnda meningen. Att känna stolthet över att man krattat riktigt fint efter sig, eller lagat ett nedslagsmärke på rätt sätt så att man inte ens ser var bollen landade. Även om ingen annan än en själv vet om det, så räknas det också som stolthet.

När vi lämnar bunkern efter att ha slagit från ett bra läge, så lägger vi i krattan en bit ifrån kanten så att inte spelare i bollen bakom inte fastnar mot skaftet. Hela krattan i bunkern, med skaftet i spelriktningen, för det ser ju mycket mer städat ut än en slarvigt kastad kratta som ligger snett, halvt i bunkern och kanske halva på gräs.

Nu är det läge att ta ett steg tillbaka och i en sekund känna stoltheten över att man faktiskt gjorde ett bra jobb. Även om ingen annan vet eller ser.

I slutändan handlar det bara om att bry sig. Om klubben. Om banan. Om sina medmänniskor och medlemmar. Om att göra ett bra jobb.

Andreas Wahlberg, Banchef